Jag var faktiskt riktigt nervös när barnmorskan ropade upp mitt namn i väntrummet idag. Huvudvärken hade fortfarande inte riktigt släppt och ibland kändes de som yrsel framför ögonen. Jag kände på mig att detta kan aldrig vara bra. Hon frågade hur jag mådde och jag sa att jag hade huvudvärk och har haft det av och till i kanske ett dygn, sa dock att jag brukar få det när jag inte får sova ordentligt (för det är faktiskt sant). Proverna visade ingenting i urinen och blodtrycket var precis normalt. Det kändes så skönt att få veta det! Att bebis också var nästintill fixerad med huvudet nedåt, lite ruckbart, gjorde saken ännu bättre! Han låg faktiskt ganska "långt ner" så hon kunde inte känna riktigt själv. Så hon hämtade ultraljudsmaskinen och bilderna på den skärmen vänjer man sig aldrig vid! Att den krabaten ligger i min mage och snart är färdigbakad - det är helt otroligt! Huvudet var som sagt en bra bit ner och allt såg normalt ut. Hon gick igenom hela kroppen och vi fick syn på hans små fina händer, som han skakade på! Det såg ut som han vinkade - hej mamma! Kärlek på hög nivå säger jag bara! ♥

♥ Hjärtljuden låg på 147 slag i minuten och allt såg så fint och bra ut! Mitt Sf mått låg på 34 cm.

Såhär såg jag och magen ut idag =)