Idag är det 12 april vilket innebär en månad kvar till beräknad förlossning. Shit alltså vad tiden går fort. Minns det som igår, dagen då jag gjorde grav-test och de tuffa månaderna som följde. När allt la sig och man fick vara lycklig och glad tillsammans med sina nära och kära. Ja, den här resan glömmer man inte i första taget. Jag och O pratar mycket om det, och den tiden och tiden här och nu, och vi inser hur jäkla starka vi är. Han är min man, i ur och skur, och han kommer bli världens bästa pappa! ♥

Tänkte lägga upp två bilder så ni kan se skillnaden på hur magen har vuxit och förändrats. Den första bilden har jag publicerat en gång tidigare, men jag tycker att den blev bra och tillsammans med den andra bilden så speglar den verkligen en förändring. På den första bilden kunde jag fortfarande knyta skorna själv, kunde ha min förlovningsring och behövde inga stödstrumpor. Det äckliga vattnet hade inte smugit sig på och icke heller de här fruktansvärda foglossningarna.

 

Kolla! På första bilden tyckte jag att jag hade en stor mage - men va sjutton den syns ju knappt! Den bilden togs sista helgen i januari. Men kolla nu, världens heffaklump! Men tycker ni inte att det ser ut som att den har sjunkit lite...

Har haft en hel del foglossning de senaste dagarna och har haft lite molande värk, typ mensvärk till och från de senaste nätterna. Men det är väl bara ett tecken på att han skall ut om några veckor. Måste bara säga att jag har varit förskonat mot både sammandragningar och annat sådant (förutom foglossningarna) så när man känner lite molande värk eller liknande så blir man lite glad för då fattar man vad som är på väg, lite adrenalinkänsla får man allt. Tänk då hur det blir när det sätter igång på riktigt!!

Nu: Laga mat och sen tentaplugg resten av kvällen!